ser hur natten går mot dag,

Pust, ångest. Verkligen. Skolan är verkligen pain in the as sometimes. Tog tillfället i akt att förlösa min irritation genom att spela piano, högt och väl. Gabriellas sång, ett hopp om livet. Verkligen.

Helgen, veckan som gått, var häktisk och jobbig. Jobbade dessutom igår, därefter middag med Fias familj - mysigt värre. Kvällen fick en omvändning då jag tillsammans med Dan åkte ut till Phille på lite partaj. Mycket trevligt, både folket och stället. Sov gott bland vildssvins pälsarna?! :) Försökt att plugga både matte och spanska med det resulterade endast i ännu mer förfalskade smärtor lite varstans för att slippa det.

Veckan som kommer, Ångest - 4 prov på 3 dagar. Sen fyller far, 45 på onsdag. Men ska visst på teater med min mentor så får nog fira honom på torsdag. Ska försöka hinna med några varv i skidspåret också - endorfinerna flödar, mkt skönt.
Min babe far till Södertälje för att svetsa, så det blir slit för båda två.

Ska läsa lite, sen blir det tidig sängdags då natten inte blev alltför lång. En viss Jonas sjöng karoke hela natten med headsinger Dan och dj, Philip. Jonas hamnade i sådan extas ( egna ord ) att han slängde et mkt bekostat ölglas i väggen. Ca - 14 meter, rätt in i väggen. :S vad säger man då, undrade i alla fall vi allihopa när vi vaknade i morse. Vi fick oss i varje fall ett gott skratt, eller fler.

Vi ses, jossan <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0